Samtalsämnen istället för budskap, vad är skillnaden?

För ett tag sedan halkade jag in på ett arrangemang som Berghs SoC hade på Rival vid Mariatorget. Det mesta var väl ungefär som vanligt, inte dåligt men inte heller revolutionerande på något sätt. Stack ut gjorde dock David Orlic (föreläsare på Berghs som jobbar på byrån Volontaire – vars hemsida jag tittar in på då och då för att få inspiration). Han sa mycket kloka och tänkvärda saker, dessutom i ett moln av ödmjukhet, vilket sällan försämrar. En av de saker han sa som verkligen fastnade handlade om skillnaden mellan budskap och samtalsämnen. För mig har detta stor bäring på arbetet med sociala medier, inte minst när jag gör det för en organisations räkning.

Alltför ofta när någon har något viktigt att säga vill den personen skrika ut det så att alla hör. Nu är det förstås stor skillnad på att höra och på att lyssna, och i den insikten är idén om samtalsämnen otroligt värdefull. Den som skapar något som andra tycker är värt att prata om och sprida vidare har stora chanser att besegra bruset, trots att andra budskap kan vara ”viktigare”.

Sen är det inte så enkelt. Samtalsämnen risker förstås att bli lite som viskleken så till vida att det är svårt att styra vad nästa och nästa person egentligen får höra. Organisationer måste våga släppa kontrollen över de budskap som annars megafonas ut. Samtidigt kan vi fråga oss vad som är alternativet? Att säga att ”du måste lyssna på mig för det jag har att säga är viktigt”?

Om den tiden någonsin fanns så är den förbi.

Annonser