Fackföreningsrörelsen gör otroligt mycket bra saker. Samtidigt kan jag känna att den i vissa avseenden kört fast i gamla eller fel hjulspår. Så här kommer en liten anspråkslös (nåja…) och kort trepunktslista att börja med.
1. Personalen på ett fack ska alltid representeras av något annat fack än det de arbetar på. Det är en trovärdighetsfråga, inte minst gentemot den egna medlemskåren.
2. Fackförbunden öppnar upp för delat ledarskap på höga positioner. Båda för att gå före i jämställdhetsfrågor, men också i fråga om att skapa ett mer hållbart och rimligt arbetsliv i stort.
3. Fackförbunden skapar ett gemensamt system för byte av fack ska bara busenkelt. Fokus måste vara på att rekrytera de som inte är medlemmar och att vara så bra att medlemmarna inte vill byta. Kommer de till punkten att de faktiskt vill byta till något annat fack (och då helt oberoende av centralorganisation etc) så borde det vara en knapptryckning bort.
