Building a persona
I don’t want to be alon- Ah…
New take
Braving the unchartered land
I just want to be in a band.
Nakna tankar
Nakna tankar köper ingen själ
Onda tankar vill dig inte väl
Klyschan fastnar i min hals
Orden vill sig inte alls
Det blev 100 inlägg på 100 dagar #blogg100
När jag hoppade på Fredrik Wass bloggutmaning #blogg100 så visste jag inte riktigt vad jag skulle tro om mina chanser att komma i mål. Å ena sidan vet jag att min tävlingsinstinkt och envishet kan få mig att göra väldigt mycket även när det inte finns någon egentlig ”vinst” att få annat än själva görandet. Å andra sidan är 100 dagar väldigt lång tid. Dagar som dessutom har kantats av sjukdomar i familjen (minsta dottern fick RS-virus och låg inlagd på sjukhus i en vecka, och sen fortsatte det bara) och alla de där andra tidsbristskapande händelser som alltid händer. Skälen som gjort att jag tidigare aldrig bloggat mer än några dagar i rad och kanske totalt 20-30 inlägg på samma blogg. Därför känns det väldigt skönt att nu vara i mål.
Jag tänker nog kosta på mig att vara lite mer sparsmakad med blogginlägg ett tag framöver, kanske framförallt de där inläggen jag gjort ”bara för att göra ett inlägg” men samtidigt har 100 inlägg gjort att jag är lite närmare att förstå vilken typ av bloggande som fungerar för mig. Jag har dessutom blivit en smula mindre självkritisk. 100 inlägg senare så känns det ju också som att jag har en blogg, inte bara ett försök att blogga. Så tack Fredrik, det har varit en intressant resa – en resa som till stor del hänt utanför bloggen, men där Idealistisk utpost alltid varit närvarande.
Det här med captchas #blogg100
Jag har ju redan tidigare kommit ut på den här bloggen som urusel på att tolka captchas och även om det kommit ett gyllene undantag som jag faktiskt gillar så är det ändå till stor del så att captchas gör mig galen. Nu har det äntligen kommit en variant som säkerställer att alla känner likadant. Så om jag inte slipper sitta och feltolka dem, så ska i alla fall ingen annan få tolka rätt heller.
Anständighetens vakthundar #blogg100
Jag hoppas att folk ser att så många av de skarpaste rösterna mot rasism och främlingsfientlighet som vi nu hör, ser och läser kommer från kulturens värld. Författare, skådespelare, konstnärer. Och tänker på det nästa gång de funderar på att tala nedsättande om kulturstöd, konstnärer som lever på bidrag eller bara kulturen i största allmänhet. Inte så att det är kulturens enda eller ens viktigaste uppgift, men likväl skulle anständighetens vakthundar vara betydligt färre om kulturen inte fortfarande hade en väldigt viktig plats i vårt samhälle.
Tre underskrifter som kan göra skillnad #blogg
Amnesty använder ofta namninsamlingar som ett sätt att uppmärksamma utsatta människors situation, för att skapa trycka på förtryckarregimer och mycket mer. Ofta kan det faktum att många visar att de ser vad som händer göra större skillnad än man kan tro. Detta är tre aktuella fall där din underskrift kan bli del av en större massa som gör skillnad.
Republiken Kongo: Två lärare fängslade utan åtal på grund av strejk
Ett tak #blogg100
Tre små blogginlägg skulle skrivas
Men där tog det stopp
Varje bokstav som kan omvridas
Fastnar i bistert omlopp
Du trodde stycket var en paragraf bort
Att minnet av texten kunde hållas kort
Utan våra sanningar om varje sak
Blir tio meningar
Ett oöverstigligt tak
Tankeström #blogg100
Utan dina tankar i sinne
Borta med vindens sken
Bortom fall och bortom minne
Blod och svett, skinn och ben
Vem visste det du sagt
Vem såg vad du bragt
Inga kanaler öppnas i detta nu
Alla de där skriker bu
Bu
Bu
Livet börjar nu.
Jakten på nästa tv-serie att maratontitta på #blogg100
Inget känns helt klockrent ännu, trots ett gäng förstaavsnitt. Men vi kan ju i alla fall säga att Hemlock Grove ligger bättre till än Wizards vs Aliens…
Guldägget #blogg100
Idag hänger jag på Guldäggsgalan. Tre nomineringar. Några priser?