För de som inte kan få nog av samhällsvetenskaplig förströelse (läs: nörderi) så kan jag inte nog rekommendera bloggen inslag.se. Rösta till kvalgrupp 2 i tävlingen ”Coolaste vetenskapliga resultatet någonsin”, läs om de underskattade laserpistolerna eller varför inte ett ifrågasättande av huvudstädernas självklara status som huvudstäder?
Ser att Republikanska föreningen, där jag var vice ordförande för några år sedan, idag har en helsidesannons i DN. Verkligen jätteroligt. Särskilt som annonsen blivit möjlig efter att föreningen bett medlemmarna om hjälp med annonsmedel och svaret på många sätt var ett rungande ”Yes, we can!”.
Det är verkligen hög tid att vi släpper ut den här heliga kon i hagen. Att grundlagsutredningen inte ens fick diskutera frågan tycker jag säger en hel del om vem som egentligen har rätt.
—
Fler på samma tema: Maria Ferm, Heja världen, Jakop Dalunde, SVT Opinion
Tur att Laleh släpper nu skiva snart.
Det sista av tre kryss som jag presenterar på den här bloggen är Christian Valtersson. När Grön Ungdoms valberedning nyligen presenterade sitt förslag till ny förbundsstyrelse fanns Christian med i förslaget med den här beskrivningen:
Christian är en person med idéer om det mesta och energi till att genomföra det. Para det med stor organisatorisk förmåga så har vi en klockren förbundsstyrelsekandidat. Christian har imponerat på ett helt pärlband av väl utförda uppdrag, bland annat som kongressombud för Grön Ungdom och som eldsjäl i GU Stockholm.
Jag kan inte annat än hålla med. Det händer saker när Christian engagerar sig och han har också gjort ett hittills utomordentligt jobb i MP Stockholms valgrupp som arbetar med de två kommande valen. Mitt intryck av Christian är att han, liksom de två tidigare kandidaterna på den här listan, är en person jag kommer fortsätta kryssa på många listor i framtiden.
Mitt andra kryss i medlemsomröstningen går till Per Olsson. Jag kommer nog aldrig kunna förstå hur valberedningen kunde placera Per utanför sin lista, och jag hoppas fortfarande på att medlemmarna ska reparera det. Jag är dessutom övertygad om att ”kryssa Per” kommer bli en god vana för mig och många fler under en lång tid framöver.
Under Miljöpartiets extrakongress i höstas var Per en av de starkaste rösterna för ett EU där mänskliga rättigheter aldrig sätts på undantag. Han är en självklar röst för unga människors rätt till inflytande, och har en grön ideologisk kompass med tillhörande mod att följa var den pekar.
Därför är det helt och hållet självklart för mig att sätta ett kryss vid Pers namn, och jag hoppas fler med mig väljer att göra likadant.
Den första kandidaten jag skulle vilja lyfta fram står på plats fem i valberedningens förslag. Zaidas Catalán kandidatur koncentreras kring ”demokrati, integritet och jämställdhet” vilket å ena sidan ligger väldigt nära mina egna hjärtefrågor, men å andra sidan också gör att jag bedömer en kandidat med de ambitionerna betydligt hårdare.
Zaida passes with flying colours.
Det går inte att ta mista på Zaidas engagemang och kunskap kring fråga efter fråga där goda gröna krafter kommer behövas för att vi inte ska gå baklänges in i framtiden. Jag uppskattar därför de tydliga besked hon ger på sin kampanjhemsida. Det är tydligt att Zaida tänkt till och har vad uppdraget kommer kräva av henne.
Det är dessutom hög tid för De Gröna att ha en kvinna som första namn på valsedeln. Att så inte skett tidigare är förstås som vanligt en kosmisk sammanblandning av slump och kompetens, men vi kanske genom en röst på Zaida kan hjälpa slumpen på traven en smula?
Imorgon måndag börjar det gröna partiets medlemsomröstning om hur listan till Europaparlamentet ska se ut. Liksom bland andra Jakop och Maria var det inte utan viss stolthet jag läste Expressen-ledaren där (mp) lyfts fram som ett demokratiskt föredöme.
Miljöpartiet däremot, är ett partidemokratiskt föredöme. Partiets interna medlemsomröstning är bindande, så oavsett vad språkrören har för åsikter om EU-kandidaterna så är det medlemmarnas röst som gäller när partiets primärval avgörs i februari.
När jag valde att gå med i De Gröna var en av de största och viktigaste anledningarna just viljan och modet att prova andra lösningar. Det som tidigt i partiets historia kom att symboliseras av språkrör och regeln om max tre mandatperioder på ett uppdrag lever idag kvar i form av exempelvis en beslutande medlemsomröstning om Europaparlamentsvalslistan. Det som jag i partiets program utläser som ”makt korrumperar, även oss” och ambitionen att skapa strukturer som i mesta möjliga mån försöker begränsa den korrumptionen.
Självklart tänker jag utnyttja min rätt att rösta. Jag tänkte också passa på att här på bloggen kort berätta om tre av mina favoritkandidater och varför jag tycker de förtjänar många röster.
För att komma igång lite med mitt bloggande tänkte jag passa på att utmana tre bloggare att ta fram tre politiska låtar som de tycker lyckas med sitt budskap. Det behöver inte nödvändigtvis vara ett budskap en sympatiserar med, och politik är ju alltid ett ganska brett begrepp.
De tre jag väljer att utmana är AndWal, Heja världen och Baksteg
Mina egna tre bidrag är följande:
Tracy Chapman – Talkin’ ‘Bout a Revolution ( 1988 )
Behöver knappt förklaras. En otroligt stark låt om en värld i behov av förändring.
Aimee Allen – Ron Paul Revolution ( 2008 )
will.i.am och Barack Obama i all ära, men den bästa politiska låten i förra årets amerikanska presidentval gjordes av Aimee Allen till förmån för republikanen Ron Paul. Kan politiska kampanjlåtar vara såhär bra? Fick mig till och med att titta lite extra på Ron Pauls politiska program, men där tog det stopp rätt snabbt…
Laleh – Invisible (my song) (2005)
Otroligt vacker låt som jag först hörde på en samlingsskiva som Amnesty gjort. Har för mig kommit att bli en påminnelse om att världen bara är så god som vi gör den, och att om inte vi står upp så kanske ingen annan gör det heller.
Det här året skulle kunna vara året då jag börjar blogga på riktigt. Inget är omöjligt.
Idealistisk utpost 